Värdefulla statliga och
kommunala skogar måste skyddas

Den biologiska mångfalden i vår natur, som pressas mellan klimatförändringen och människans markanvändningsintressen, kan endast bevaras genom ett tillräckligt och mångsidigt skydd av skogar i alla delar av Finland.

Skogar är inte bara värdefulla livsmiljöer och trygghetszoner för livet, utan har också stor social, rekreativ och kulturell betydelse för lokalsamhällen. Även om den biologiska mångfalden är som rikast i de allt mer sällsynta naturskogarna, kan också skogar med skogsbrukshistorik vara skyddsvärda för lokala ekosystem och samhällen.

Internationella naturskyddsavtal måste efterlevas

Finland har förbundit sig till EU:s biodiversitetsstrategi och FN:s konvention om biologisk mångfald, enligt vilka 30 procent av land- och havsområdena ska skyddas för att trygga den biologiska mångfalden, varav 10 procent ska skyddas strikt. Därtill slår både Finlands Naturpanel och EU:s biodiversitetsstrategi fast att alla kvarvarande gamla och naturliga skogar ska skyddas. 1.

Enligt miljöorganisationers bedömningar återstår endast under en tiondel av skogarna i Finland, inklusive Sápmi, som naturskogar. En betydande del av dessa saknar fortfarande skydd och är hotade av avverkning, vilket Natur­skog­arbetsgruppens kartläggningsarbete visar 2. Enbart uppfyllandet av målet 10 % strikt skydd skulle kräva avsevärt mer skyddad skogsmark 3, – enligt miljöministeriets förslag cirka 500 000 hektar på statlig mark 4. LEnligt Naturpanelens uppskattning finns det i hela Finland åtminstone över 800 000 hektar oskyddade naturskogar 5.

Den totala arealen skogar där en obruten kontinuitet av död ved har bevarats trots skogsbruk, ska utredas under de kommande åren. Åtgärderna för att genomföra den i avtalen fastslagna ökningen av skyddad areal ska, utöver naturskogar, även omfatta dessa så kallade kontinuitetsskogar.

Avverkningsnivåerna måste sänkas till hållbara nivåer

Skogsindustrin, som investerar i gigantiska cellulosafabriker, har under de senaste åren låtit avverka nästan allt som går att få ut ur våra inhemska skogar. I många landskap har avverkningsnivåerna varit ohållbart höga – inte bara ekologiskt och klimatiskt, utan även med tanke på industrins egen långsiktiga virkesförsörjning 6.

Ekologisk hållbarhet är långt borta
– men möjlig att uppnå

Med en ekologiskt hållbar avverkningsnivå avses att avverkningarna i produktionsskogar begränsas till en nivå där uttaget inte hotar att försämra skogsnaturens helhetstillstånd. En klimatiskt hållbar avverkningsnivå innebär i sin tur en nivå som bevarar produktionsskogarnas kolsänkor och kolförråd så stora som möjligt. Den landskapsvisa begränsning av den totala avverkningsmängden som vi kräver skulle prioritera ekologiska och klimatmässiga behov och samtidigt lämna utrymme för skogsindustrins verksamhet inom dessa ramar.

En avverkningsnivå, som är mer hållbar ur levande varelsers perspektiv och återhämtande för kolsänkorna, är enligt forskningen i Finland tiotals miljoner kubikmeter lägre än de cirka 70–80 miljoner kubikmeter som under de senaste åren har tagits ut ur våra skogsresurser. Forskaren Sampo Soimakallio vid Finlands miljöcentral SYKE har uppskattat 07 att högst 55–65 miljoner kubikmeter per år borde avverkas i Finland för att kolsänkan och kolförrådet inte ska minska och för att Finland ska nå sina klimatmål.